På nyårsafton, som för övrigt är vart års värsta dygn och en av anledningarna till min flykt från Stockholm, lagade vi mat.
Sen klädde jag på mig superobekväma kläder.
De här skorna gick jag omkring i, med glansis och snömodd som underlag, i flera timmar.
Vi införskaffade så tacky smycken som bara fysiskt möjligt. Här gör jag min bästa oskyldighets-men-försöker-samtidigt-göra-bloggmin-pose.
Jag och J övar moves i hallspegeln.
Sedan åt vi bland annat vit sparris...
...vilket J tyckte var såhär gotte.
Vi hade också tillagat lamm. Oklart vilken del av lammdjuret, men vi tror övre delen av ryggen och axeln. Gott blev det i alla fall med timjan och vitlök.
I boningens enda veritabla dricksglas gjorde jag vit chokladpannacotta med något slags improviserad bärkompott.
Sedan hölls tal. Fem stycken för att vara exakt. Ett per person. Jag pratade givetvis om essenser.
Här diskuterar vi inte ersättning för sveda och värk vid personskador, men däremot en badrumsincident som jag och T har olika åsikter om.
Sen började J flaxa med armarna och då visste vi att det skulle bli dans.
Jag ville förstås inte vara sämre utan biträdde med mina bästa armrörelser.
Någon gång vid halv fem kom vi fram till lokalen vi skulle gå ut på. Därifrån har jag givetvis inga bilder. Inte så många minnen heller, för den delen. Men återigen, bra investering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar