den när jag är hemma 4 eva

Åh, uni. Kanske Sveriges mest smaklösa bygge. En arkitektonisk katastrof. Men ändå, märkligt glad att vara här. Jag har haft morgonföreläsning om djuren, naturen och genus och känner att det måste vara ungefär nu livet börjar. Liten klass, jag föreställer mig att vi är fyrtio personer. Hälften har superlesbisk frisyr och jag vill bara krama om dem allesamman. Vet ni hur många sådana man får se i Frankrike? Få till inga, är svaret.

Igår hade jag söndagsmys, eftersom jag missade fredagens dito. Det hela inleddes med jazzbrunch på Mosebacke. För den som är osäker är det precis vad det låter som. Jazzmusik och brunchmat. Buffen är egentligen inte något vidare, men feelingen och musiken väger onekligen upp arrangemanget.


Brassetrio, fast från Chile. Crazy.


Mamman och Lill-Oden.


Jag gick loss totalt på falafel och hummus. Det fanns liksom aldrig i Lyon, så det kändes väldans fränt.


Leadsångaren fick feeling ungefär här.


Är hon inte himla söt här, mamman?




På eftermiddagen löste jag och Filip fredagskorsordet och drack ingefärste som serverades i min nya tekanna. Sen städade jag Aleks lägenhet som jag bor i. Städning är nämligen en annan fredagstradition som behövde förläggas till söndagen. Och det var typ det. Kramiiiiiz.