Äh, varför reflekterar jag årsvis när det bara påminner mig om min allmänna nyårsågren. Fast nu när skadan redan är skedd kan jag passa på att inflika att 2009 har varit det märkligaste året i mitt liv. Och jag lovar att det inte är något jag säger till alla de andra åren. Eftersom 2009 bjöd på så många oväntade vändningar har jag heller ingen aning om hur man fortsätter. Rent dramaturgiskt finns det ingen naturlig ordning på scenerna och det gör allt som har med 2010 att göra så totalt oberäkneligt. Vilket givetvis retar gallfeber på mitt kontrollbehov.
Medan jag sitter på Möregatan och anteciperar 2010, lyssnar jag på 2009 års mest sönderlyssnade låt. Nej, inte Boom Boom Pow. Inte heller Svennebanan. Inget kontemporärt av Ingenting eller Jonathan Johansson. Däremot den här, och jag tänker inte kommentera det förutom att konstatera att 2009 var ett blödigt jävla skitår.
Ps. Det här inlägget skrevs, som den observante säkert noterat, innan det officiella årsskiftet, men jag tyckte att det var en aning cheezy, så jag vågade inte publicera det förrän nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar