den om pre-julfirande

Varje år ger jag mig själv tillåtelse att påbörja julfirandet två månader innan jul, således den 24 oktober. Det betyder Starbucks Christmas Compilation CD, raggsockar och glögg. Eftersom jag inte kommer från en lycklig kärnfamilj med stämningsfullt högtidsfirande, så handlar julen mest om själva upptakten för min del. Den når aldrig någon kulmen, utan håller sig på en jämn awesomenessnivå från den 24 oktober till den 23 december. Med andra ord bangar jag aldrig på pre-julfirande och när finska K sa att jag var bjuden på ett sådant event så svarade jag såklart: Bring it on finnish sistah, show me whatcha got. Hon levererade följande.



Fatta utsmyckat rum när till och med det grova dörrhandtaget hade försetts med en liten choklad-jinglebell. Värdinnan själv (se bild ovan) såg ut som den mest bedårande tomtenisse man kan föreställa sig. Vi lyssnade på Chestnuts med Bing Crosby, Have yourself a merry little Christmas med Ella, samt förstås förra årets favvo, Santa baby med Eartha Kitt. Vi diskuterade bland annat tamagotchins uppgång och fall och så fick vi sjunga Petteri Punakuono, dvs. Rudolf med röda mulen på finska. Det var ungefär hur svårt som helst, eftersom alla ord är två mil långa och till sjuttio procent bestående av vokaler. Nåväl, vi gjorde så gott vi kunde.
God pre-jul hörni.