När jag beskådade resultatet kände jag att det såg ut som en redig bloggmiddag. Nu har jag förstås inget antikt porslin, mönstrade frukostbrickor eller annat bloggmaterialsattribut tillhands. Jag har heller inte lagt grönsakerna i symmetrisk ordning på skärbrädan och fotat innan jag börjat skära i dem. Men jag tar mod till mig och lägger upp bilder ändå.
Jag hittade persilja och timjan i frysen och gjorde tomatsalsa. Hur resonerade du när du frös in färska kryddor, undrar ni. Det är en liten lustig idé jag har, svarar jag på det.
Sen stekte jag bondbrödet som L tagit med sig i olivolja och salt.
Och därefter lade jag upp läckerheterna på ett ganska fult fat och tände ganska fula värmeljus. Men ljusen doftar av äpple och kanel, så jag tycker stämningen blir ganska sexual på något vis.
Och så gjorde jag höstig gryta med smak av, tja, Italien kanske. Till denna dricker man företrädesvis Côtes du Rhône.
* * *
Jag bjuder också på veckans cheezy soundtrack. Men jag flaggar för gråtvänlighet; låt inte era barn andas in den här spellistan. När jag satt i fönstret och drack mitt laga-mat-vin, lyssnade på den här spellistan och rökte en i-väntan-på-buljong-uppkoknings-cigarett sa L att hela min aura påminde henne om High Fidelity. Det kändes inte helt hundra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar