den om något kul

Minns ni teorin om Ekolådan? Jag brukade säga att jag skulle börja prenumerera på Ekolådan veckovis den dagen jag var lyckad. Ungefär samma teori kan tillämpas på min relation till kameror. Den lilla Sony-kameran med metalliskt, early noughties-utseende och jag har aldrig haft ett bra förhållande. Men eftersom jag aldrig varit någon hejare på att operera en kamera så har jag tänkt att jag inte förtjänar bättre än 7.2 megapixlar.

Efter att under året ha engagerat mig i fotandet med högre ambitionsnivå så tycker jag att det börjar se bättre ut. Mest för att ingen bild går från kameran till mitt iPhoto-bibliotek utan att ha genomgått hård redigering, men ändå. Jag känner i alla fall att jag börjar bli redo för att initera en relation med en ny kamera. Som Mia Törnblom skulle ha sagt; kamerasjälvkänsla nu!












Eller hur va?
Om jag snålar och sparar ett år, samt lägger ihop vad man nu hade kunnat få i födelsedagspresent och julklapp så kanske, kanske kan jag ha råd med antingen en fabulous kompaktkamera eller till och med en systemis. Peppen är enorm.