Klockan är kvart över åtta. Fram till just nu var professorn en no-show. En bedårande fransyska, visade det sig att hon var. Hon har småsprungit hit så snabbt hon har kunnat, säger hon. Jag tror henne. Det är, föga förvånande, strejk i Lyons kollektivtrafik TCL. Små lökisar skymtar under hennes armar. Jag drog just ett djupt andetag när hon kom åt en knapp vid katedern som gjorde att den vita gardinen åkte ner framför tavlan. Projektorn gick på och lyste blått mot hennes ansikte. Jag vände mig om till Louise och vi tittade på varandra med tindrande ögon; kanske, kanske skulle hon använda sig av visuella hjälpmedel. Kort därefter beklagade hon dock sin klumpighet och lyckades med ett knapptryck stänga av projektorn. Hon påbörjade sedan föreläsningen. Jag hade fullt sjå med att hålla mig vaken, men lyckades i vart fall konstatera att vår vän UNIDROIT var tillbaka för att stanna. (Alltså juunidrojt, som P skulle ha sagt).
Ur: Dagens beklagligt dåliga anteckningar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar