den om typos

Eftersom jag länge bott i wonderflat tillsammans med ett veritabelt redigerargeni så har jag blivit observerant på redigeringsmissar som vore jag själv journalist. Det kanske inte bekommer upphovsmännen till den franska TV-guiden där jag igår hittade ett redigeringstypo, men det är ett beaktansvärt steg för mig och min franska att kunna upptäcka fel. Quel progrès, som fransklärarinnan Mme Meunier skulle ha sagt.



Tyvärr framgår felet ifråga inte med önskvärd tydlighet på grund av min retarderade mobilkamera, men om man backar från datorn syns det en aning bättre. Under bilden på Lille John och Robin Hood står det "Frère Tuck och Robin des Bois". Eftersom jag såg denna Disneyklassiker varje gång jag var hemma och sjuk/fejkade sjukdom, från att jag var tre år till att jag var tretton (eller tjugotre), så kan jag med säkerhet säga att det inte är Broder Tuck ni ser på bilden, utan just Lille John. Och hör sen.

Och just i det ögonblicket jag upptäckte felet kände jag den första saknaden. Inte på ett blödigt sätt. Inte heller längtan till någon annanstans än här. Utan bara saknad.