den om påskaafton

Det finns något vansinnigt episkt över Stockholm om vårarna. Innan värmen lamslår mig och folk trängs på gräsplättarna på Långholmen eller gnider sina svettfuktiga överarmar mot en på bussen. Typ årets upplaga av påskafton var en av de Stockholmsdagarna då jag känner mig som Hjalmar Söderberg när jag flanerar omkring. Och allt är så sorglöst.


Jag promenerade ner till Riddarhuset för att ta trean till Katarina Bangata.


För er icke-stockholmare (läs: soffan) så är det här pittoreska lilla området en del av Söder.


Och om vi nu fortsätter södersightseeingen så är detta alltså Katarina Bangata där den korsar Ringvägen. Där bor L, som är min mammas nya dude. L är awesome och hans lägenhet likaså.


I hissen upp var jag tvungen att fotografera mig själv av den anledningen att jag tyckte att jag såg så hysteriskt tannad ut i hissljuset.


Hemma hos L stod mamman och lill-oden och lagade påskalunch.


Och vi åt ägg i kanske världens klurigaste uppfinning där äggets bästa vän, saltet, fick en egen speciell plats på assietten. Så jävla nöjd var jag med dessa äggkoppar.


Mamman snålar aldrig med utbudet eller dess tillagning. Så allt var givetvis gotte.


Och semla hade hon bakat till efterrätt.


Mamman hade ny kjol som hon var enormt glad för, så vi poserade som ni ser mycket glatt.


Fågel, fisk eller mittemellan. Det var typ mittemellan jag hittade mitt påskägg. Och mamman hade till och med bemödat sig med att leta ut de röda godisarna ur plockgodiset, eftersom jag tycker att de är godast. Bedårande, really.


Eftersom det här var en utmärkt dag bakade jag bröd. Filmjölkslimpa med hasselnötter och aprikoser. Fina va?!


Och C kom förbi med påskpresent. Observera de små figurerna på pappret som hon klippt ut alldeles själv.


Fult omslag, fint innehåll. Tack, C!


Sen styrde C upp mitt hår. Ett försök till Betty Draper i Mad men-känsla.


Och vi åkte till Essingen. Den stora. Där har jag aldrig varit förut, men det var toppen.


Vi fick lamm, hasselbackspotatis och brödet jag bakat tidigare.


Till vänster i bild är O, som hostade middagen.


C.


T och F.


K.



Sen blev det mer eller mindre kontrollerad dans.

Good times, good times.