måndag 5 april 2010

den bästa filmen på alldeles för länge

Jag har skrivit om hur Wes Anderson talar till min själ tidigare. Till detta adderar jag nu att Roald Dahl hade samma effekt när jag var liten. Och som av en händelse så har dessa två Odén-whisperers hamnat i en tillfällig smältdegel som mynnade ut i Fanastic Mr Fox, som jag såg i fredags.





<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar