Cigaretter har varit min mesta hobby sen jag kom hit. Hela dagen, varje dag. Aldrig känner man sig så fransk som när man röker. Så fullkomligt indoktrinerad i landets kultur och tradition. Mitt liv får en mening. Vi blir ett, jag och min cigarett (obs: rim). Cigaretter är bra. Man kan lita på dem. De finns där för mig när jag behöver en vän. Sviker inte, ens när alla andra gör det.
Men trots att det ser såhär gorgeous ut med cigarett i hand...
...så har min hud gått ut i strejk (obs: också franskt).
Detta trots att jag kompenserar med idel joggande, promenerande, quinoa och avokado. Att sluta röka kommer hur som helst inte på fråga. Därför har jag investerat i en ansiktsmask som förhoppningsvis kan avhjälpa problemen. Missförstå mig rätt, jag vill gärna dö i förtid, precis som det står på varningstexterna att man ska göra. Orka leva tills man är åttifem liksom. Men jag vill ju inte att min hud ska åldras onödigt snabbt för det. Så för att jag ska kunna äta den smaskiga cigarettkakan, men ändå ha ungdomen kvar, ser jag ut på det här viset om kvällarna:
Den osköna minen kommer sig av att masken stelnar på huden och ansiktsuttryck omöjliggörs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar