Jag har länge lobbat för alkolås på mobiltelefoner. Kanske borde man ta det ett steg längre och införa detsamma för bloggar.
Att vara neurotisk är en sak, men nu råder total obalans. Medan neuroserna består av tvångstankar så är det här en emotionell anarki. Vad hände med mina vänner rim och reson undrar man.
För att vara mindre kryptisk så är det så här. Idag tog jag ledigt från jobbet för att plugga. Och det är ju så att mina dagar är räknade om jag inte sätter tentan till vilken jag skulle plugga. I vart fall mina CSN-dagar och troligtvis också mitt jobb. Hey dominoeffekt.
Men vad har jag nu gjort idag. Hm. That's a thinker.
Först snoozade jag i två och en halv timme. När jag till slut gick upp vid halv tio hade jag förlamande ångest från tånaglarna upp till hjässan. Jag lyckades till slut förflytta mig till köket för att äta en tallrik yoghurt. Eller en kopp var det förresten. Jag tycker yoghurt smakar bättre i kopp.
Jag upptäckte att jag hade fått ett vykort. Ovanligt. Det var en inbjudan till en middag på Långholmens värdshus med min dysfunktionella styvfamilj. Då blev jag tvungen att röka två cigaretter i köksfönstret. Att gå utanför dörren var inte att tänka på.
Medan jag satt uppkrupen i fönstersmygen såg jag hur solen strålade utanför. Hånade mig. Då blev jag arg och gick och la mig i sängen igen.
Sen stirrade jag upp i taket som en person som borde ha burit tvångströja i två timmar. Satte på datorn. Såg ett par avsnitt av Mad men. Klockan blev två, tre. Kvart över tre hade jag svettats ut så mycket ångest i lägenheten att jag inte kunde vara kvar, så jag fattade dagens första rationella beslut och gick och tränade. Det gick grymt dåligt. Tja, vad hade jag väntat mig.
Efter det mötte jag upp C och E och skulle köpa present till A. Även det gick utomordentligt dåligt. Eller jag vet inte, men det är så jag minns det. Sen skulle jag gå in och köpa en likadan mössa som jag just tappat bort. De var såklart slut. Istället stod jag och speglade mig i ett provrum si sådär 45 minuter. En tvångshandlingsklassiker.
Nu har jag varit på matlaget med F, K, J, L och T. J lagade sin första soppa och han gjorde succé. Kanske det enda som inte var totalt misslyckat idag. Men sen kom jag på att alla var på för bra humör och aningen för lyckliga. Plötsligt kände jag mig upprörd igen. Som tur är så börjar dagen lida mot sitt slut.
Och ville ni höra om det här? Neeeeeeej. Men man får inte alltid som man vill. Just det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar