den när allt blev förlåtet

När jag var här senast i somras skrev jag ett ganska spydigt inlägg om hur jag upplevde Malmö som fult. Men Malmö - jag tar tillbaka - allt är förlåtet!

My bad, verkligen.

En simpel analys ger att mitt intryck av Malmö emanerade från det faktum att H på den tiden fortfarande bodde i och pendlade från Lund. Enkom på grund av allt hattande blev min Malmöupplevelse besudlad. Men nu har H bejakat sin borgerlighet och skaffat bostadsrätt i downtown Malmö. Och jag tycker om den så mycket att jag inbillar mig att den är min.
Den ligger, så att säga, mitt i prick i korsningen Södra Förstadsgatan/Möllevångsgatan. Det ryktas till och med att Timbuktu lär bo i samma hus under något slags fingerat namn. Lägenheten är, i sann H-anda, en blandning av ekologi, teak-möbler, gröna växter och LP-skivor. Och balkongen sen, mina vänner. En majestätisk balkong. OMG alltså. OMG.

Jag kan se mig själv i Malmö i alla avseenden utom ett - SATS. Jag var och tränade igår och det var en plågsam upplevelse utöver det vanliga. Att plågas är en sak, men att plågas på skånska är en helt annan. Hurtighetssyndromet är ju kroniskt för instruktörer och det köper jag. Men när en hurtig uppmaning på skånska dunkar ur högtalarna vill man bara krevera och dö. Keom eon beoys eand geöörls. Dö, kvinna! Ta ditt rosa linne och dö.

Nej hörni. Nu ska jag gå och köpa ljung till H och pimpa balkongen.



Malmö är så nära jag kommit mellanöstern. Men det duger bra åt yours truly tills vidare.



Och à propos mångkulturellt så finner man denna thaifastfood utanför kassorna på ICA. Inte en nasty korvfastfood där man kan köpa slaggproduktskorv med ett svampigt bröd för 5 spänn, som i Stockholm.