Ett kommersialkulturellt inslag bara. Bäst i Idol är givetvis husbandet, eftersom de musikerna är de enda i programmet vars musikalitet faktiskt består från gång till gång. Men! Efter att ha snabbspolat lite repriser kan jag konstatera att flera av årets deltagare ju de facto kan sjunga. Oh joy.
Vi har Geir, seniorsångaren, med tonsäkerhet som självaste Tommy Körberg. Linnea, som visserligen skulle behöva gå igenom en massiv autotuning innan hon framträder, men som ändå har den typen av jazzröst jag skulle offra T för att ha. Sen är det Jay, som har Kurt Cobain-kvaliteter, trots att han tenderar att dra åt det fruktade Nickelback-hållet. Weise kan för all del också sjunga och det kan även Minnah.
Elin, däremot. Åh Elin. Hon har ingen huvudklang whatsoever och när hon tar i med bröströsten, som hon ju givetvis inte har någon som helst kontroll över, låter hon som en mosad kalvschnitzel. Daniel, som i och för sig hade den goda smaken att kvala med Radiohead-dänga, lider av samma syndrom som Elin även om han ibland kan sätta en och en annan falsettis.
Slutligen vill jag också kommentera Olle. Mången coverband har gjort det mest förbjudna när det gäller Wonderwall; att spela den. Och kanske, i de allra svagaste tillfällen, wailat i melodislingan. Men trots att Olle begick alla dessa misstag måste jag ändå give it up till honom för hans version, spot-on rytmik och förstås hans dialekt. Om ni bortser från en tiondel av tonerna så är det här faktiskt ganska bra.
http://www.youtube.com/v/PPb_ggsA6es?fs=1&hl=en_US&color1=0x2b405b&color2=0x6b8ab6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar