den med helgerna

Alltsedan mina föräldrar skiljde sig någon gång under -96 har jag haft en högst obekväm relation till julen och påföljande helgdagar. Det är jag givetvis inte ensam om och jag antar därför att fler med mig väljer att jobba sig genom helgerna. Det har alltid varit lätt att få arbetspass över jul och nyår och arbetsgivarna har alltid uppfattat det som en generös gest att "offra sig" och jobba då. I själva verket har ju snarare arbetsgivarna gjort mig en tjänst. Påfrestningen på psyket minskar onekligen när enbart en mindre del av dagen behöver tillbringas hemma.

Men det var då - på den tiden när jag jobbade med serviceyrken och the show must go on även under röda dagar. På den tiden då jag krängde blommor till tanter eller flyttade matvaror från höger till vänster på ett löpande band (och ibland vänster till höger om man fick sitta i en vänsterkassa). Mitt nya highlife på advokatbyrå känns allt annat än high den här tiden på året då man får ledigt över helgerna. Det känns faktiskt low. Hoho. Jag är rolig idag känner jag.

Förra året tillbringade jag julen med H. Vi lagade vegobullar och sojakorv och Berit Lyregårds rödkål. Drack plenty rödvin och kollade på Love actually. I år ska jag åka ner till obygden i Östergötland för att fira traditionell jul med köttberg och dopp i grytan. Vilket för övrigt är grosse. De är dessutom djupt pingstvänliga och därmed nykterister. Blä. Min jul. Mitt liv.



Juletid, stilla ro och frid.... NOT.