söndag 16 maj 2010

den om öppningshelger och dylikt

Eftersom jag aldrig har varit kapabel att göra någonting med någon som helst måttfullhet, var jag givetvis på Trädgården både på fredagen och lördagen under öppningshelgen. Kvällarna var av liknande karaktär i så måtto att jag med säkerhet var lika shitfaced och att jag basunerade ut precis lika olämpliga och neurotiska historier båda kvällarna. Men som Magnusson sa tidigare idag så skulle vi ju inte ha ett enda ämne värt att diskutera på söndagsbruncherna om det inte vore för mina fadäser. Eller ja, så när som på S oförglömliga uttalande idag: "Jag har börjat uppskatta barn som ett pittoreskt inslag". Jag älskar den kvinnan, om det inte framgått tidigare.

Jag glömde givetvis kameran båda gångerna så i form av bilder kan jag enbart erbjuda dessa från den lilla sammankomsten i Wonderflat som föregick Trädgårdsbesöket igår.


Jag har planterat såna här penséer som ser ut som sammet. De börjar trivas äntligen.


Det här är uteplatsen utanför mitt rum (till höger) och T:s rum (till vänster). Där kan det uppstå myyyyys.


Här är T när hon är sjukt snygg och klär på sig kvällens outfit.


Här är jag när jag fortfarande har på mig min truckerskjorta.


19-åringen som inte är 19 längre kom dit.


S och S kom också med sushi till sig själva (emellertid ingen till mig).


Nästa representant ur Boris och the Jeltsins; Jeans.


Emma demonstrerar här hur hon har klarat två chin-ups på the gajm. Vi är imponerade.


Jag och S är inte så bra på att göra chin-ups, men desto bättre på att göra övertygande bloggminer, som framgår ovan.


Här är Hanky. Han har också en blogg. Som dessutom är mycket festlig. Här!


Stor representation av bloggare uppenbarligen. Här är den bedårande kvinnan S, som kom över trots att hon fått en veritabel käftsmäll av feber och förkylning.


L har ingen blogg vad jag vet, men jag tycker om honom ändå. Gulliii bild här, tycker jag för övrigt.


Här är ett sidospår: Jeans som tycker att det är en genialisk idé att rista in sitt namn med kinapinne.


Här har ytterligare två människor tillkommit. Och sen gick vi därifrån. Inte alls på grund av dem. Men ändå.

Okej, puss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar