den där hemligheten avslöjas

När jag började på juristlinjen, för alldeles för många år sedan, bar P omkring på en orange Eastpack-ryggsäck som något slags personligt signum. Han drack inte kaffe och bar avgjort inte kläder som signalerade "stolt, nybliven fader". Som ni säkert förstår antog jag av den anledningen att han var jämnårig med mig. Det framkom senare att han hade kidz och var född på 70-talet. Men vi lyckades bli vänner ändå och har tillsammans med B, H och M bedrivit en tajt bizniz av alienerande av andra jur studs sedan dess.

Nu när P är utexaminerad kommer han behöva en vuxenväska. Så att man inte misstar sig och, som jag, tror att han är en liten okammad indie-pojkspoling. Jag och H åtog oss därför att ombesörja den saken. I det rödvitrandiga paketet kunde P därför finna följande:


Sålunda världens snyggaste portfölj. På riktigt alltså. Jag har aldrig varit med om något vackrare i portföljväg. Slitning, nyans, doft. You name it, it's got it.


Här säger P ungefär: "Say wh0000t?"


P poserar. Återigen, så vansinnigt snyggt.


Till denna vuxenväska fick P även en vuxenpenna av M. Först såg P lite konfunderad ut. "Hur får man ut stiftet om man inte kan trycka på pennhuvudet?"


Sen förstod han att man kunde vrida ut stiftet. Och blev glad. Grattis, P!