den tvåhundrade posten

Felicitations tout le monde! Detta är det tvåhundrade inlägget och det skall firas på kungligt manér, typ såhär:


Teresa Antoinette.


Eller såhär på pöbelterrassen:


Man får vara trött ibland.


Eller bara såhär på lokal bar på Skeppsbron:


Även här, ganska trött.


Nåja. What else? Det länkväxlas en del här på byrån idag. Bland annat har jag erhållit denna länk per internmail. Jag har sällan varit så tillfredsställd och totalt knockad av en beskrivning som denna angående sommarens värsta plågor:

Koko Kintyre
Populärkulturskribent, samhällsanalytiker, bloggare på Stureplansvackraste.se och allmänt överbegåvad.

- Utan att behöva tänka till nämnvärt länge så svarar jag kreddmupparna. Alltså folket med mediabrillor som hänger på F-12. Det vilar något riktigt vidrigt över deras osjälvständiga ängslighet, inte helt olik ängsligheten som fanns hos entouraget hos varenda högtadiemobbare.
Nu har de kämpat i 20 år för att komma från sina småstäder, sen ytterligare 7-8 år för att ta sig in från Östberga till innerstan, så det finns inte en chans att de tänker släppa taget om stan när de äntligen har nått fram. Alltså syns de mycket mer när stan inte är lika utspädd med vanliga dödliga.


WORD WORD WORD. Nu har säkert den här Kintyre själv gjort sig skyldig till viss bajsnödighet, men jag applåderar insatsen och lämnnar er med de orden.