Igår försökte jag välja mellan fyra olika kvällsaktiviteter. Behöver jag påpeka att jag är omåttligt populär?
Anyhoo. Jag hade tackat ja till en 25-årsfest, en inflyttningsfest, en avskedsdrink samt en spelning. Av någon outgrundlig anledning valde jag till slut spelningen. Hade jag valt något annat hade jag sannolikt
1. sluppit träffa på en speciell person som jag inte sett på två år (och med två år menar jag att jag inte sett honom på 15 kilo sedan) och
2. en grej till som jag kom på att jag måste censurera. Grattis till alla som läste inlägget före den 6 maj.
Tatah. Vilket som helst av de andra alternativen hade sannolikt gett ett annat utfall. Titta bara hur nice 25-årsfesten ser ut (och där ingen av de ovannämnda personerna medverkade):
Och vad gäller den övergripande bilden så är jag heller inte kapabel att skaffa mig en sysselsättning jag kan leva med (i.e. juristlinjen), eller ens spela mina kort rätt när jag ska välja specialkurser. Frankrike? Franska? Vad tänker jag med? Om jag behövde fler bajsnödiga människor i mitt liv hade jag ju bara kunnat gå ner till Fredsgatan.
Men, man är ju inte mer än bulimiker, som jag brukar säga. Så jag löser mina bryderier med:
That's right. Direkt ur paketet. Cheers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar