den på jobbet

Allt jag behöver veta om livet har jag lärt mig på Ica Maxi där jag jobbade förut. Dagligvarubutikerna är vår tids boot-camp i tell you. Har man en gång flyttat falukorv från vänster till höger på ett löpande band i åtta timmar, ja, då ser ens kapacitet inga gränser. Iklädd röd skjorta med grå krage, samt grå snickarbyxor försedda med kanske tretton fickor längs utsidan av låren, blir man dessutom kvitt allt vad fåfänga heter. Utgångsläget är så förnedrande och miserabelt att man lika gärna kan strunta i deodorant och nya strumpor den dagen. Det spelar heller ingen roll hur man luktar när Maxibageriet ändå tänker grädda vitlöksbaguette. Både kunder och personal är bortom räddning.

Min viktigaste lärdom från denna uppforstringsanstalt är emellertid konsten att mygla. För även i dessa dagar, då mina arbetsuppgifter består av mer kvalificerade sysslor än att packa upp makaroner, kan jag nyttja dessa ovärderliga kunskaper. När jag som idag är trött så in i baljan till exempel. Jag har satt på mig byråoutfiten. Jacket och byxor med pressveck. Jag har sett viktig ut. Jag har snällt suttit framför min dator. Men har jag uträttat någonting? Neeeeej.

Blog on the job, som jag brukar säga. Good times, good times. Jag har ingen poäng utöver att jag är innerligt glad att slippa se ut såhär: