den med presumerad lycka

Häromdagen var jag nära ett nervöst sammanbrott efter att byrålivet börjat wear me out, samt att solen lyste så förbannat att mitt inkråm närmast smälte. Så jag sjappade, vind för våg, och kbt:ade mig själv genom att tillsammans med T bege mig till Långholmen. Vi köpte proviant i form av kaffecoolers från Sleven (sommarens knark enligt T och yours truly) samt placebodrycker från Vitamin (Robert) Well's.


Strandkedjerökning.


What's cookin', good lookin'?


Här är T en helt annan - ändock lika svettig - dag, drickandes en kaffecooler.

På torsdag, om blott sex dagar, styr jag och Kakan kosan mot Islandland för att hooka med fyra femtedelar av matlaget, samt bedriva seriös semestah. Det känns så sjukt värdigt.  Något som dock är mindre värdigt är att mina utomordentligt balla glasögon blev stulna under Långholmsvistelsen. Många tårar har fällts och kommer att fällas över dem. We are living in a material world and I am a material girl etc.


R.I.P min beloved vintageklenoder.